BILDBOMB

Här kommer bilder från senaste tiden eftersom jag är sämst.

Mina bebisar, studion där jag pluggar, innehållsmängden i en av 200 matkassar (miljövänligt osv), födelsedagsfirande i skolan, backstage från alis fotografering, party och en hel dag + kvälls dansade i skolan.

DILMAH

Gick upp 06.00 trots förskylning för att gå till jobbet. Vet att de sitter i skiten om jag inte är där.
Åt min frukost och klädde på mig. Bussen verkade vara sen så gjorde en kopp hallon-té och satte mig på balkongen och njöt av morgonsolen och fågelkvittret.
Ringde för säkerhets skull busschauffören som på arabiska sa en lång radda som jag sammanfattade som att han inte tänkte hämta mig. Detta var 07.15. Ringer då skolan och säger att de får fixa en ny buss eller prata med chauffören, inga problem det skulle dom fixa och ringa tillbaka till mig. 8.00 (när skolan börjar) ringer jag igen, blir klickad. Ringer då min supervisor som genast skulle kolla detta med administrationen. Nu är klockan snart 10.00 och inte ringde de förvisso men de svarade äntligen när JAG ringde (som tröttnat på att sitta färdigklädd och redo tidigt på morgonen när jag dessutom är sjuk). Jaha, nehe. Det finns ingen buss idag. Nehe där ser man, det var ju intressant sa jag.
Jävla stolpskott. Okompetenta, oproffesionella puckon. Nu har jag fått det sagt.

Jag som stått och gjort mackor och allt...

X2

Dags för andra kurstillfället. Solen börjar gå ner och sitter fast i trafiken på bron som sammanbinder 6th october till 'centrala' Kairo. Kan vara den längsta bron någonsin. Tackar Gud för att taxin för en gångs skull har AC.

Har åkt på något influensa-aktigt, så har inte varit på jobbet senaste dagarna. Äter något som heter Panadol cold&flu. Schysst med tabletter som hjälper mot förskylning och influensa. Har penicillin och antibiotika också, allt går att köpa här.

Om 23 dagar bär det av till Hurghada för att träffa min allra bästa Anna. Längtar ihjäl mig! Ska bli grymt med lite sol och bad äntligen!

Detta blir en bra vecka, har mycket att stå i. För en gångs skull...

RIGHT! RIGHT?

Från att gå till att försöka döda tid så vet jag inte var den här veckan tagit vägen...
I onsdags började jag min kurs i Fashion Styling på The Fashion Studio nere i Zamalek. Hade egentligen inga förväntningar men det verkar helt fantastiskt! Kändes som om hela livet kom tillbaka till mig på en och samma gång! Vi är ca 10-13 tjejer och en kille.
Av en slump började jag och en av tjejerna, Farah, prata lite och det visade sig att hon hade en svensk tjejkompis som också hette Malin. Hon hade pluggat i London, så det förklarade saken. Visade sig också att vi bor i närheten av varandra så jag kan åka dit och hem med henne i fortsättningen. Skönt att slippa taxiäventyren.... Hon verkade supertrevlig så det känns jättekul!

Igår efter en riktig pissdag i skolan åkte vi ner till Mohandessin där Ali hade photoshoot typ hela natten. Var (är) sjuk och eländig så var inte en jättebra ide men vad gör man inte?

Idag är jag fortfarande lika sjuk men snart bär det av tillbaka till Mohandessindär Ali har någon fitness-tävling. Hoppas att han vinner så han håller sig på bra humör hehe...

DESIGNOPOLIS

I torsdags åkte jag iväg på äventyr till en del av Cairo där jag aldrig varit, Designopolis. Ditas kille jobbar där och hon hade följt med honom till jobbet eftersom det var hennes sista dag här och Karim var tvungen att jobba. Hela stället består bara av design och konst relaterade butiker och byggnader och hela området är HELT fantastiskt. Du kan inte tro att du är i Cairo. Först var vi en stund förbi karims jobb, en italiensk svindyr möbelbutik. Något så fruktansvärt lyxiga grejer så man knappt vågade andas där inne. Sen bestämde vi oss för att ta en kaffe eller så och hittade till The Terrace. När vi såg att de sålde alkohol blev vi i extas och började morgonen med varsin drink. Detta ställe, mitt ute i öknen, var så fantastiskt så vi rörde oss inte ur fläcken på 10 timmar. Blev både mat, cocktail och espresso med nutella (bästa jag druckit ever). Senare på kvällen när det blivit mörkt kom lite folk förbi och rökte vattenpipa innan det var dags att ta oss hemåt.
Men hit blir det definitivt fler turer, vilket otroligt ställe och utan att behöva åka ned downtown!
Kramade Dita hejdå och grät en skvätt, är fruktansvärt tomt utan henne här och vet inte alls hur jag skulle överlevt senaste veckorna utan henne.

THE STORY OF THE WASHING MACHINE

Ännu ett litet äventyr jag varit med om. Eller ja, är med om kanske jag ska säga.

För lite mindre än 2 veckor sedan så åkte jag till Spinneys för att inhandla mig en tvättmaskin. Det i säg var ett äventyr då jag tror att 10 olika expediter försökte hjälpa mig samtidigt. Inte för att de var till något hjälp, jag frågade "är den här bra?" och får till svar "very bad". Jaha, vilken är bra då frågar jag. "All feriiiiiiii beeed". Vad är det frågan om, vill du sälja en tvättmaskin eller inte? "Oh sorry all ferrriiii goood". Efter ett väldigt långt tittade och jämförande och tänkande (helt på egen hand förstås) bestämde jag mig för en. Nehe, den fanns inte. Jaha men då tar jag väl den andra då. Lyckades betala och få fram att det var 10 års (!!!!) garanti. Hemkörning och installation ingick, försäkrade mig om detta minst 10 gånger såsom man alltid måste göra (vilket sannerligen inte betyder att det stämmer). Jaha dåså. Ursäkta mig, kvittot tack. Kvittot får du när vi lämnar maskinen. Mycket lustigt gosse lilla men nu tar du och fixar ett kvitto till mig. Lckades få till mig någon slags kvittokopia med något avtal jag absolut inte förstod men mer än så kunde jag inte göra. När kommer den, idag? Nej, tisdag. Det var ungefär 3-4 dagar framåt. Okej, det får väl duga då. Precis innan jag ska gå.: "oh im feeeriii sårriii missssss but no tuesday, only sursdeeeej. Torsdag, jaha. Ja okej jag får väl vänta tills torsdag då. Såg också till att de måste ringa och kolla så jag är hemma först (det var även ett mega-projekt att fixa fram + delge min address).

Torsdag kom och jag satt med Dita på The Terrace en bra bit hemifrån. Telefonen ringer och jag undrar vem det kan vara? Är det från skolan kanske? Någon gormar på arabiska. Tanken slog mig plötsligt, är det om tvättmaskinen frågar jag. Arabiskt gormande till svar. Okej, provar att säga Spinneys och det funkar. ARE YOU THERE N O W? Bokstaverar tydligt. Arabiskt gormande. Lyckas urskilja "no now". WHEN ARE Y O U COMING? Arabiskt gormande. I A-M N-O-T H-O-M-E, och knaglar sedan fram samma mening på arabiska varpå han verkade fatta. Frågade om de kunde komma vid 10, varpå jag fick ett tydligt smackande som betyder nej. Kollar på Dita och vi undrar båda hur jag nu ska lösa detta. Till slut säger jag det magiska ordet: bokra? vilket betyder "imorgon". Fick ett arabiskt okej. Tack och hej.
Jag förstod inte vad han sa, och han förstod inte vad jag sa och ändå hade vi lyckats komma fram till något. Fredag alltså.

Fredagen passerade och jag låg hemma och väntade. Ingen tvättmaskin. Ali ringde på kvällen och frågade, då sa de "imorgon" alltså LÖRDAG. Idag är det MÅNDAG och jag har ingen tvättmaskin. Den ska nämligen komma IMORGON, alltså TISDAG.

Nu kanske ni tror att jag skrivit detta för att detta gör mig irriterad, orolig, eller förbannad.
Nej, det är alltid såhär. Jag trodde aldrig att den skulle komma på torsdagen (vilket också var varför jag inte ens var hemma) och jag tror fortfarade inte att den kommer imorgon. Och ja, jag vet att dne kommer komma för det har inget med bedrägeri eller liknande att göra, det är helt enkelt bara såhär allting här fungerar. Det kommer när det kommer, och ingen idé att bekymra sig mer över det.

OVERLOAD

Återigen, mycket har hänt sen sist. Ska försöka få med vad som skett på sistone...

Skolan är i full gång. Jag har en klass med 22 st 4-5 åringar. Jag är klassföreståndare vilket innebär att jag undervisar i engelska, matte, samhällskunskap och naturvetenskap och har yttersta ansvaret för barnen under hela dagen. Till min hjälp har jag en co-teacher, världens bästa Noly.
Barnen har alltså riktiga lektioner redan på dagis, och allt sker på engelska. Detta är lite lurigt för mig då många av barnen varken pratar eller förstår engelska ordentligt ännu. Så tack gud för Noly som kan översätta när barnen börja gråta och skrika hysteriskt på arabiska och jag fattar ingenting.
Jag har flertalet "specialfall" i klassen varav en som är grovt (gravt?) autistisk. Har jättesvårt att hantera detta men jag gör mitt bästa. Vissa dagar märker jag henne knappt och andra dagar skriker hon från att vi börjar tills det att vi går hem, oavbrutet. Alla dagar slutar dock med att jag är dödstrött och slutkörd då det är minst lika mycket barnpassning som undervisning om dagarna. Och jag kan säga att 22 st egyptiska barn är inte samma sak som 22 st svenska barn, de är TOTALT okontrollerade. Åtminstone är de fruktansvärt söta!

Ett litet smakprov av hur saker och ting kan gå till i en egyptisk skola (om än "amerikansk" sådan):

Dagen innan barnen kom hade Dr. Ayman (ägaren av skolan) ett möte med alla lärare inför det nya skolåret. Detta möte var som alla andra på arabiska, men fick senare berättat för mig ungefär vad som sagts och det var att i år prioriterar vi såhär: 1. Säkerhet, 2. Diciplin, 3. Utbildning. Okej, fair enough.

I onsdags hade mina barn och deras parallelklass rast. Detta innebär ca 45 småbarn på en väldigt liten yta som ska föreställa deras rastgård eller lekplats eller vad man nu ska kalla det. Jag övervakar rasten (vilket är mitt ansvar) tillsammans med Laila (co-teachern för paralellklassen) och ett par nannys som är där för att... ja vad de nu egentligen gör där. Hur som, en man kikar ner från tredje våningen och gormar något på arabiska. Frågar Laila vad det är han vill. Hon förklarar att de ska göra något där uppe och att saker kommer att ramla ned och han vill att vi håller barnen på andra sidan av "gården" (den är typ en fjärdedel av en liten fotbollsplan om ens det). Ber henne då förklara på arabiska (för att undvika allt utrymme för missförstånd) för denne man att det är 5 minuter kvar på rasten så han får lov att vänta. Inte fan kan han vara så dum och tro att vi kan hålla 45 energiska hyperaktiva småbarn på en och samma sida av en yta, ännu mindre kan han ha så bråttom så att han inte kan vänta 5 minuter tills gården är tom (här ska också tilläggas att detta inte ska göras under skoltid över huvudtaget). Jaha, bra. Laila gormar tillbaka att rasten är slut om 5 minuter.
Det dröjer ungefär 1 minut innan jag hör ett oväsen och ser till min fasa hur stenar och betongklumpar rasar ner och utblåset för ACn som sitter på väggen närmast gör att det som faller ner istället flyger åt sidan, rakt mot barnen. Jag grips av panik och försöker hysteriskt mota alla barn mot andra sidan gården, de blir förstås rädda och skriker och börjar gråta. Delvis för stenarna och delvis för att de märkte att jag var hysterisk. Börjar skrika upp till mannen att han inte var riktigt klok och jag sket i om han inte fattade engelska för jag var FÖRBANNAD, ni vet sådär förbannad så rösten skär sig. Ett par av barnen som har utvecklingstörningar fick attacker och bara satt och skrek och skakade.
Om någonting händer något av barnen, när som helst under skoltid har jag HELA ansvaret för detta. Skolans prioritet i år är SÄKERHET. Vad gör barnen när de kommer hem? Jo de berättar för mamma och pappa. Vem skriver mamma och pappa till? MIG.
Alltså jag blev skogstokig. Hur i hela friden är människor funtade? Hur tänkte han när han såg att det kryllar av småbarn och vi ber honom att vänta i FEM minuter?

Välkommen till Egypten där fasiken ingenting fungerar som det borde.

WORK WORK

Nu är jag äntligen klar. Varje lilla stjärna uppsatt, varje litet papper kopierat och inplastat. Imorgon kommer barnen och deras föräldrar och jag trodde aldrig jag skulle bli klar.
För att skryta lite så tyckte kindergarten-koordinatorn och rektorn att mitt klassrum var det finaste! Fick också löneförhöjning, vilket ingen annan fått i år. Flyt idag kan man säga. Här följer lite bilder på mitt klassrum. Är klassföreståndare för KG2, vilket är årskursen före första klass. Har döpt den till Sammy Seal.

STRAIGHT INTO THE GROUND

Härromdagen kom Dita över och vi tog en svettig promenad i förmiddagsolen till Cavalino för lite kaffe och glass. när solen började gå ner drog vi oss hem till mig och tog ett par drinkar och pratade om livets upp och nedgångar. Senare på kvällen kom Ali och Karim förbi och vid halv 1 på natten var det dags för bio. Denna gång filmen 'Ted' och jag och Dita skrattade än en gång gott åt den egyptiska rökpausen mitt i filmen. Synd bara att man skulle upp 6 på morgonen för att jobba nästa dag...

DOG DAYS ARE OVER

Har haft några riktigt bra dagar!
Förutom att skolan har gjort mig galen den här veckan så har det varit roligare än någonsin att gå till jobbet. Vi sitter alla i mitt klassrum och pysslar, dricker kaffe och pratar skit. Barnen kommer nästa vecka, vi har inga material, inga böcker, allt är kaos men ändå lyckas vi verkligen ha det toppen om dagarna!

Och ännu bättre, den 19 september börjar jag plugga på The Fashion Studio vilket är ett helt fantastiskt ställe! Två gånger i veckan på kvällstid blir det och jag är så exalterad så jag dör!

Jag åkte ner till Zamalek igårkväll med en flickvän till alis kompis, Sarah. Aldrig träffat henne förut, men hon var supertrevlig och vi bor tydligen precis bredvid varandra så vi lär nog se mycket av varandra framöver. Stannade först på Nolas Cupcakes vilket är ett fantastiskt ställe där de har, förstås, cupcakes. Sedan mötte vi upp Ali och Haitham (hennes kille) varpå vi åkte och betalade min kursavgift. Sedan åkte vi till en resturang vid Nilen och käkade. Jättemysigt!

Imorse kom Dita hit från Tjeckien. Hon är också flickvän till en av alis kompisar och vi har setts här förut. Ali pluggar för sina tentor och Karim jobbar så idag har vi haft girl time. Först var vi hemma hos mig och sen åkte vi till Mall of Arabia för lite shopping och matinhandling (alltid lika intressant) och självklart ett kaffestopp. Nu på kvällen har vi suttit på Cavalino och rökt shisha och druckit kaffe och pratat i timmar. Även om vi bara setts ett par gånger så pratar vi nästan varje dag på telefon och vi har praktiskt taget samma upplevelser, erfarenheter, problem och otroligt mycket annat gemensamt. Det är skönt med någon som förstår exakt allt. Hon stannar i två veckor så vi har massa planer när pojkarna är upptagna med sitt! Det är något av det jag saknar mest här nämligen, någon att vara med när Ali är upptagen. Det här vanliga kompis-umgänget man är så van vid hemma.

Hoppas också att den här kursen kommer hjälpa mig hitta lite nya vänner. Gud jag låter ju som den sorgligaste människan någonsin, men att hitta 'egna' vänner är inte alltid så lätt. Känns också så skönt att faktiskt kanske få chansen att så småningom jobba med det jag faktiskt vill göra även om jag trivs bra med jobbet jag har nu. Känner liksom att livet tar en positiv vändning just nu. Kommer bli en riktigt bra höst. Håller också tummarna för att få lite besök på höstlovet.
Allting verkar bara klicka just nu.